De är dessutom avklarade utan vare sig gråt, skrik, trots eller utbrott. Gråt och utbrott brukar jag själv stå för medan mina små änglar står för övriga känsloyttringar. Mor och far i familjen alternerar (samt några dagar tillsammans) på en igångkörning av en ny fabrik på annan ort vilket innebär att just nu är jag hemma ensam med barnen. Nerverna är på helspänn och varenda ansiktsdrag och ord avläses med grym uppmärksamhet för att förekomma eventuella problem. Taktiken är hittintills att fråga om allt, aldrig säga nej och förbereda alla aktioner grundligt för att säkerställa total demokrati (dvs ungarna får som de vill).
Som extra information måste jag även medge att direkt efter dagishämtning så köpte jag mit lite kärlek genom att köra direkt till en leksaksaffär och köpa det de pekade på. Jag förberedde dock dem på att jag kunde säga nej till vissa saker baserat på pris, storlek och vad vi redan har. Detta tog de till sig på ett enormt sätt och diskussionerna handlade inte så mycket om vad de ville ha tan snarare om att vi nog redan hade allt i affären som vi "hade nytta av" :-).